När kärleken förvirrar, ett inlägg för hjärtat som söker

Det händer oss alla förr eller senare. Vi möter någon och något händer inuti, en värme, en dragning, ett flöde som inte kan förklaras med logik. I början kanske allt känns självklart, men sen börjar det, tankarna, osäkerheten och tystnaden mellan svaren. Beteenden som inte riktigt matchar känslan du upplevde i början och där står vi med hjärtat öppet, men sinnet i kaos.

Hur vet man vad som är verkligt?

Kärleken är inte alltid rak, själsliga band är inte alltid enkla. Ibland kan man känna en så stark koppling till någon att det känns som om ni delat tidigare liv, som om ni redan känner varandra på djupet och ändå drar den andra sig undan, blir rädd och beter sig motsägelsefullt och kvar blir du, med frågor som snurrar.

• Varför känns det så starkt, men är så otydligt?
• Vad vill den andra egentligen?
• Är det här äkta, eller spelar mina känslor mig ett spratt?

Kärleken rör om på djupet

När vi verkligen möter någon som berör oss, så aktiveras inte bara längtan, utan även våra sår. Vårt inre barn, våra gamla rädslor, det vi inte fått förut. Och ibland står vi där, mitt i en kontakt där hjärtat säger JA, men verkligheten säger kanske eller vänta. Det är lätt att då börja ifrågasätta sig själv: “Var det bara jag som kände så här? Har jag hittat på allt?” Men det är sällan så enkelt, vi är inte ensamma i energin, även om den andre inte vågar möta den just nu.

Vad kan man göra när kärleken förvirrar?

• Återvänd till dig själv: Din själ viskar, även när andras röster tystnar. Vad behöver du? Vad vill du känna, ge och få i en relation?
• Ge dig själv utrymme att känna utan att döma: Alla känslor är tillåtna, men det är inte alla känslor som ska styra.
• Påminn dig: Det som är för dig, dröjer inte förbi dig: Det du är redo för kommer och om det är denne person, så kommer det klarna med tiden, om inte, så kommer något ännu mer rätt.
• Sök svar i din inre kompass: Kanske genom meditation, trumresor eller en tarotläggning. Våga fråga: “Vad vill min själ säga till mig om detta band? Vad är min lärdom här?”

När hjärtat längtar men vägen är dimmig

Kärleken lär oss att känna, men också att stå i oss själva. Den visar våra djupaste drömmar, men ibland också våra skuggor och just där, i förvirringen, formas ofta det största uppvaknandet. Du lär dig att älska, men att inte glömma dig själv.