Ceasar den talande hunden

För de som arbetar som medium, synsk, spådam, arbetar med healing, med tarot online, som sierska, m.m, finns det stora variationer inom andlig kunskap från yrkesgrupp till yrkesgrupp. Det finns saker som de flesta spåkvinnor kan, och det finns saker som endast vissa yrkesgrupper kan.

Det är dock viktigt att poängtera att man, om man vill, kan utvecklas något otroligt genom att ta kurser i andlig och medial vägledning. Det finns dem som kan hitta borttappade saker, dem som kan göra husrensningar, skicka healing, kommunicera med de som finns på andra sidan - både med människor och djur.

Det finns otroligt mycket experthjälp att få om man bara letar på rätt ställe. Vet du bara vilka sökord du skall använda, så kan du lätt hitta kontaktinformation till kompetenta människor; Tarotlinjen, spådom online, medial vägledning och spådamer är bara några av de sökord du kan använda dig utav för att hitta experthjälp i form av medial vägledning.

De flesta spåkvinnor jobbar inte enbart med att erbjuda medial vägledning, utan har även helt vanliga arbeten för att kunna hitta balansen i sitt liv. Denna sanna berättelse handlar om en spåkvinna som under sin arbetstid stöter på och hjälper någon som saknar en mänsklig röst, Ceasar den talande hunden.

Under min tid som tågvärd fick jag nöjet att träffa en liten brun terrier, Ceasar den talande hunden. Jag hade arbetat som tågvärd i några månader och ibland fick jag tillbringa extra tid i tågvärdarnas rum i Köpenhamn medan jag väntade på nästa tågtur. Under tiden jag arbetade som tågvärd fortsatte jag att även arbeta som medium.

En eftermiddag när jag hade paus i Köpenhamn kom en dansk tågvärd in i pausrummet. Med sig hade hon en söt brun terrier. Jag kunde inte motstå att gå fram och hälsa på den lilla hunden. Den tittade på mig med sina bruna ögon precis som om den ville säga mig något. Jag frågade ägaren om jag fick prata lite med hunden. ”Prata på du” sa hon och skrattade lite undrande. Jag log tillbaka och frågade vad hunden hette. ”Ceasar” svarade hon. Ceasar klättrade upp i mitt knä och kelade lite och plötsligt började jag se som en liten film i mitt huvud där Ceasar var med.

När man ser dessa filmer är det lättast att förklara dem som om du fokuserar på något, och sedan sluter ögonen men fortfarande har kvar bilden i din hjärna. Ta en blomma till exempel, om du ser en blomma och sedan blundar så kan du fortfarande se blomman framför dig. Det är så det fungerar när man ser med sitt ”tredje öga”. 

Ceasar den talande hunden visade mig sin hundkorg och en sliten filt som låg i den. Han rullade runt i filten och njöt i fulla drag. Plötsligt tog matte bort filten och jag kände Ceasars sorg. Jag frågade hans matte om Ceasar hade haft en älsklingsfilt som hon nyligen tagit bort. Hon tittade förvånat på mig och sa att det hade hon gjort eftersom filten var gammal och hon tänkte kasta den.

”Han saknar den jättemycket och skulle verkligen uppskatta om han fick den tillbaka” sa jag till henne.

”Hur kan du veta det?” undrade hon.

”Ceasar sa det till mig” svarade jag.

”Åh. Sa han verkligen det?” frågade hon nyfiket.  ”Vad säger han mer?”. Jag frågade den lilla hunden om det var något annat han ville säga. ”Jag är en prins, jag är en prins.” sa hunden, sa jag till ägaren.

Hans matte började skratta. Hon förklarade för mig att hundens dagmatte brukade kalla honom för sin lilla prins. ”Kul. Vad mer, vad mer vill han säga?” undrade ägaren. Medan Ceasar låg kvar i mitt knä så fortsatte bilder och små filmer komma i mitt huvud. Jag såg att han var mycket rädd för stora hundar och att han inte gillade att gå på asfalt samt att små korvar var det bästa han visste.

Jag fick även till mig att han hade haft en gul gummiboll som var hans favoritleksak men den hade gått i sönder och den gröna bollen han hade fått istället var inte rolig att leka med. Hundens ägare började bekräfta det jag hade fått till mig från Ceasar. Hon berättade att Ceasar hade blivit biten i svansen av en stor hund och efter det varit mycket rädd för stora hundar. Han hade känsliga tassar och på grund av detta kunde han få ont i dem när han gick på asfalt samt att små korvar verkligen var hans favoritgodis.

Även gummibollen stämde. Ceasar hade haft en gul gummiboll som han hade älskat att leka med men den blev söndertuggad och hon hade kastat bort den. Den nya gröna bollen som han fått i dess plats ville han inte ens titta på. ”Detta var verkligen något oväntat för mig” sa ägaren, ”att min hund kunde förmedla allt detta”. Jag tyckte att det riktigt kul att få mina syner från hunden bekräftade. 

Tiden går snabbt när man har det kul och jag var tvungen att avsluta vårt samtal då tåget jag skulle med skulle avgå inom kort. Vi tog farväl och jag fortsatte mitt arbetspass. Efter ca en vecka hade jag paus i Köpenhamn igen och jag träffade på Ceasars matte i pausrummet. Hon kom fram till mig och tackade för samtalet vi hade haft veckan innan. Hon ville berätta för mig att hon hade tagit fram Ceasars gamla filt, tvättat den och lagt tillbaka den i hans korg och att Ceasar hade blivit så glad och vägrat lämna sin korg på hela dagen.

Hon ville tacka å sin hunds vägnar. Så trevligt att jag kunde få vara med och uppfylla en liten terriers önskan. Ibland kan oväntade och spännande händelser inträffa på de mest oanade platser. Tack vare min experthjälp, kunde jag ge medial vägledning till denna vackra och oskyldiga varelse. Människor med dessa gåvor kan också vara väldigt duktiga på att känna av var ett djur har ont, och skicka healing för att åstadkomma positiv förändring.