Spålinje

När telefonen ringer på min linje, då är allt riktigt förberett. Renande rökelse är tänd i sin mässingskål. Örter som stöder de flesta frågor finns på bordet. Naturligtvis brinner tända ljus och varje kortlek är blandad. Änglakorten, tarotkorten och orakelkorten – jag har ett par stycken av varje, för att kunna ha en renad, nyblandad lek för varje kund. Dagarna är olika – ibland bara ett par spridda samtal, ibland ringer det hela tiden.

Det är skönt att det är lite blandat. När samtalen är få passar jag ofta på att “svara” på frågor från kunder. Som nu frågade en kund vad jag gör när linjen är tom……. Ibland kan ett samtal vara så intressant, att jag utvecklar det i en blogg, där det kan vara till hjälp för många. Naturligtvis säger jag det till kunden, så att hen också kan läsa det senare.

Just nu är det väldigt lugnt, som så ofta på tidiga morgontimmar. Jag sitter och fördjupar mig i gamla slaviska horoskop från 16/1700-talet – hittade en intressant artikel online – mycket mer djupgående än dagens. “Månmänniska” som jag är, dvs…. jag följer så gott det går månens faser, hittade jag ritualer jag ska testa. För tillfället är allt i bästa ordning i universum och förblir så ett bra tag, så jag är förväntansfull på allt positiva vi kan räkna med.

Ringde just en kund som inte ville att jag lägger kort, inte heller använder några andra hjälpmedel. Det händer ibland och är alltid intressant, att få ta sig tiden att riktigt känna in meddelanden och energier. Där tror jag att vi medium alla är olika – vi får våra meddelanden på olika sätt. Jag brukar till exempel ofta känna dofter och se bilder, som jag tyder. Ibland får jag till mig vissa ord, när kunden önskar kontakt med någon från “andra sidan”. Här fungerar jag, som en sorts ledning för kundens energier och förmedlar det jag får veta. Det är inte så, att det går att hålla ett “samtal”, utan vi får meddelanden att tyda och framföra.

Skulle du som kund vilja ha kontakt med någon du saknar, då använder jag själv mycket gärna min gamla ärvda kristallkula, som står på mitt lika gamla trebenta seans-bord av trä. Handgjort av min farfars far, som gåva till min farmor. Jag använder många hjälpmedel, som gått i arv i flera generationer. Även de runor jag använder nån gång är handgjorda. Allt är alltid väl renat med ritualer, rökelse och fullmåne sken, ändå känns det som om föremålen “vet” vad de ska göra.

Med ljus och kärlek från Laura