Gå, för själens skull.

Igår föll snöflingor [vi har slutet av april!}. Idag vaknade jag och solen skiner, redan kl. 4.30. Nu gäller det att ta vara på vårkänslan…… Vårblommor börjar så sakteliga titta upp, de är sena i år. Än är det inte så vackert som på bilden här nedanför. Men jag sluter ögonen och tänker på föregående år. Skogen där jag brukar gå är härlig!

Nu ser jag knoppar överallt, och grönska som spricker fram. Tänker på Karin Boyes dikt “Visst gör det ont när knoppar brister”. Det är väl så att mycket vackert som händer här i världen och inom oss själva, föregås av en viss smärta. En knopp som brister, en helt ny livssituation, förändring. Ibland ser vi inte fördelarna när vi är mitt i. På livets väg måste vi ibland ändra riktning, när vi märker att vi gått fel. Då kan det vara svårt att se skönheten som kommer när vi tagit oss igenom och problemen är lösta.

När jag gick ut i skogen tittade jag tillbaka mot trädgården där knopparna på körsbärsträden snart slår ut i en vacker blomsterprakt. Sedan de härliga körsbären. Känner nästan smaken i munnen. Våren är en underbar tid som väcker många känslor. Under promenaden har många känslor poppat upp.

På tillbakavägen låter jag tankarna bara flyta förbi och koncentrerar mig på andningen. Tar djupa andetag och börjar med gående meditation fram till ytterdörren. Väl inne ska det bli en kopp härligt örtte och så plockar jag fram en gammal diktbok och läser ett par dikter av Karin Boye. Verkar bli en magisk dag.

Härliga vårhälsningar, ljus och kärlek från sierskan LAURA.